Earth hour - Så mycket mer än att bara släcka ljuset en stund.
Vi producerar och konsumerar så mycket mer än vår jord klarar av. Det finns många undersökningar som visar hur snedfördelad förbrukningen och konsumtionen är. Hur mycket vatten vi gör av med per person i olika delar av världen, hur mycket bränsle, hur mycket kött, hur mycket nya kläder, hur mycket vapen etc vi konsumerar och producerar. Hur mycket vi förorenar vår värld med all vår produktion och konsumtion. Hur "de rika länderna" dumpar sitt miljöfarliga avfall i länder långt från de egna gränserna.
Det är viktigt att inhämta kunskap om vad man själv kan göra. Kunskap som medför att man kan göra klokare val, konsumera klokare och agera klokare. Man kan lätt drabbas av handlingsförlamning, dåligt samvete och förtvivlan när man inser hur allvarligt läget är. Men det går att göra något. Många har sagt det innan "Ingen kan göra allt men alla kan göra något".
En bok av Johan Tell som kom ut för några år sedan är "100 sätt att rädda världen...". I den finns 100 olika tips på vad man konkret kan göra för att hjälpa till att skapa en mer hållbar framtid. Några av alla tips....
33. Sänk temperaturen
Energiförbrukningen minskas och du sparar pengar genom att sänka värmen inomhus med några få grader.
46. Undvik plast.
Ersätt plasten där det går med andra mer miljövänliga material. Undvik särskilt PVC-plast som ofta innehåller mjukgörare, flatater som kan vara cancerframkallande och hormonstörande.
56. Kemikaliekolla dig själv.
Gå igenom vilka kemikalier som finns hemma. Behövs de verkligen. Titta på konsumentverkets kemikalielista för att se om de produkter du har eller tänker skaffa är något du vill använda.
86. Begagna begagnat
Var gång något återvänds istället för att ersättas av något som är nytillverkat har man gjort en miljöbesparande åtgärd. Gå på loppis, auktioner och titta på nätets försäljningssidor där gamla saker byter ägare. Bli en återbrukare.
En annan bok från samma bokförlag, Max Ström, är "100 sätt att rädda maten" av Annica Triberg. I inledningen berättar författaren om vårt enorma slöseri med mat. För några år sedan uppskattade man den totala totala mängden onödigt matavfall i Sverige till 900 000 ton per år. Produktionen av all denna mat orsakar varje år utsläpp av koldioxid som motsvarar ca 460 000 oljeeldade villor. Matproduktionen kräver dessutom enorma mängder vatten. Ingen mänsklig aktivitet kräver så mycket vatten som att producera mat. Om man äter kött går det åt ca 3000 - 4000 liter vatten per person och dag vilket blir över en miljon liter vatten per person och år. Om man jämför med hur mycket vatten vi gör av med på dryck och hygien är det ca 50 - 150 liter per person och dygn. Hisnande!
Förmodligen tänker vi till mans inte på hur mycket energi det går åt och hur mycket arbete det ligger bakom att producera en liter mjölk eller ett bröd. Om man själv hade varit tvungen att mjölka kor var morgon och odla sitt eget vete till bröd hade man kanske varit mer rädd om dessa varor. Inte låtit dem gå till spillo genom att hälla ut mjölken för att det står ett visst datum på den eller låta brödet förfaras. Om man själv hade behövt framställa all mat man behöver hade man kanske behandlat den med mer respekt. Produktion och transport av mat står för en mycket stor del av Sveriges klimatpåverkade utsläpp. Att slänga mindre mat är något av det mest positiva vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan.
Ingen kan gör allt men alla kan göra lite!
Några av alla de sidor där man kan hitta information och kunskap:
www.konsumentverket.se
www.wwf.se
www.naturvardsverket.se
www.unep.org
www.greenpeace.org/sweden/se/
www.fairtrade.se
Fina burkar. Det blev ingen här men jag bestämde mig för en annan fin med guldrosor på.
Gamla kartor.
Några meter svarta sammetsband från lådan här.
Gamla fina stämplar från en dansk cigarrfabrik.
Söt liten märkduk som följde med i ett annat köp.
